Joe Eklöf

Coronans år 2020


En hembygdsförenings intäkter baseras oftast på medlemsavgifter och olika evenemang. Ibland kan man dessutom få bidrag från sin kommun.

Eftersom jag är både kassör och sekreterare i Runtuna-Lids Hembygdsförening i Nyköpings kommun svider det i skinnet över uteblivna intäkter. Vid styrelsemötet den 10 mars beslöt vi trots Corona-varningar att hålla vårt årsmöte enligt planerna den 15 mars. 

Det har aldrig varit så få deltagare på ett av våra årsmöten tidigare, vilket på sätt och vis var bra eftersom deltagarna inte behövde trängas i lokalen. Tack vare att den anlitade föredragshållaren inte tog hutlöst betalt blev kostnaderna för årsmötet inte så stora. Vi hade ju en lottförsäljning för att få några intäkter åtminstone.

Det konstituerande styrelsemötet efter årsmötet sköts däremot på framtiden, eftersom några av styrelsemedlemmarna hade annat inbokat efter årsmötet.

Privat fyller jag år den 10 mars och mina barn med barnbarn skulle besöka mig på lördagen efteråt. Detta blåste vi gemensamt av för att ta det vid ett senare tillfälle. Jag hoppades då att de kunde komma under sommaren i stället.

Jag har under senare år skrivit fem böcker, och betalat tryckning av dessa ur egen ficka. Dessa har jag sedan sålt på Hembygdsföreningens, Pensionärsföreningens och Bostadsrättföreningens olika möten och evenemang. Detta har jag tyvärr inte kunnat göra i år, vilket ju drabbar mig ekonomiskt. 

Hembygdsföreningens planerade valborgsmässofirande och midsommarfirande blev inställda. Det blev alltså inga intäkter de gångerna, å andra sidan inga utgifter heller. Däremot hade vi planerat en gökotta som faktiskt fullföljdes. Deltagarna hade egna kaffekorgar med sig och efter sedvanlig rundvandring blev det gemensam fikarast på en av medlemmarnas sommarstugetomt. Alla satte sig utomhus i en stor ring på egna eller stugägarens stolar. Allt var frid och fröjd.

Min sambo och jag är med i SPF Seniorerna och spelar normalt boule varje onsdag under sommarhalvåret. Dessutom spelar vi Canasta varannan torsdag året runt. Detta blev självklart inställt i mars och året ut liksom månadsmötena som SPF anordnar. Boulen smög igång under maj och spelas fortfarande, dock utan mig och min sambo. Av någon anledning blir jag försoffad av att ha så lite att göra.

Vi bor i ett radhus och bostadsrättsföreningen ombesörjde målning av huslängor och garage under sommaren. De tillbyggnader som gjorts privat efteråt ingick inte i målarfirmans ålägganden. Alltså kände jag mig tvungen att måla om farstukvisten själv. Dessutom tvättade vi av de målade ytorna på baksidans veranda samt bättrade på målningen på sina ställen. Av denna anledning kom vi aldrig igång med att spela boule under den här tiden. Lusten att spela boule efter det att målningarna var klara har tyvärr inte infunnit sig.

Hembygdsföreningen har en anställd på halvtid och som vi får lönebidrag för. Detta avtal skulle förnyas den första juli och då ville arbetsförmedlingen ha in diverse handlingar först. Årsmötesprotokollet var ju klart men inte det konstituerande styrelsemötets protokoll eftersom mötet ännu inte hade ägt rum. Den 2 juni kunde vi äntligen hålla detta möte och ett ordinarie styrelsemöte efteråt. Så småningom kunde arbetsförmedlingen få sina begärda protokoll samt uppgifter om firmatecknarnas identitet. Avtalet med arbetsförmedlingen blev med ett nödrop klart före den 1 juli.

Trots att vi 70-plussare ska hålla oss hemma, så kan jag ändå inte låta bli att handla mat och annat nödvändigt. Jag försöker åka så tidigt som möjligt på morgnarna för att slippa trängsel i butikerna. ICA besöks två gånger i veckan, andra butiker vid behov. Min sambo beställer dock mediciner över nätet.

Uttrycket att det inte finns något ont som inte har något gott med sig brukar stämma för det mesta. Så även den här sommaren. För första gången på många år behövde jag inte arbeta på midsommarafton. Vi kunde inmundiga vår sillunch hemma i lugn och ro. Ibland har vi annars ätit vår sill med tillbehör på sena eftermiddagen alternativt skjutit på lunchen till midsommardagen.

En annan god sak är att bilens bränslekonto har blivit avsevärt mindre än tidigare. Å andra sidan hade min sambo och jag redan innan Corona bestämt att vi skulle få toalettstolarna utbytta i radhuset under mars månad. De läckte tidvis från vattenbehållaren ner i toaletten båda två. Vi sköt först upp utbytet, men efter kontakt med VVS-firman byttes stolarna ut i slutet av mars.

På kristihimmelsfärdsdagen la vårt kylskåp av hemma i bostaden. Som tur var kunde en firma leverera nytt kylskåp redan på fredagen. Jag passade på att få även frysskåpet utbytt på en gång. Båda dessa utbyten i toaletter och kök har tärt hårt på min privatekonomi.

Söndagen den 2 augusti kunde jag äntligen träffa barn och barnbarn. Jag åkte hem till min son och hans sambo dit även dottern med familj kom. Eftersom jag redan i mars hade erbjudit mig att hålla med fika ordnade jag detta hemma och stannade till på ICA för att köpa kaffebröd innan avfärden till sonen. Det blev ett jätteskönt möte med mina barn och barnbarn. Alla lät sig väl smaka.

Tack vare att resandet med bilen har avtagit enormt mycket denna sommar har bensinkostnaderna minskat avsevärt, vilket jag redan skrivit. Eftersom jag var tvungen att ta ut flera tusen kronor av mitt sparkapital till toastolar samt kyl- och frysskåp, känns det jätteskönt att jag nu varje månad kan fylla på sparkontot igen. Inga stora belopp, men alltid något.

Vid Hembygdsförbundets styrelsemöten i juni, juli, augusti och september har vi suttit utomhus utanför föreningens stuga. Fr o m nästa möte i oktober kommer vi att hyra in oss i Bygdegårdens ena sal, där vi kan sprida ut oss med lagom avstånd mellan deltagarna. Vår egen stuga är för liten för att kunna göra så.

Sammanfattningsvis har både jag och Hembygdsföreningen förlorat intäkter under den här sommaren. Det har dock funnit massor med tid att läsa böcker och lösa korsord. Jag köpte fyra nya deckare häromdagen för att förgylla hösten med.

Joe Eklöf