Min skattkista
Coronapandemin gav mitt liv oväntade upplevelser och reflektioner.
Separationen från omvärlden förlamade mig till en början. Tanken på isolering under kommande dagar och månader oroade.
Efter en tid i karantän förändrades vardagens tristess på ett ganska oväntat sätt. Ett besök i vårt källarutrymmes innersta vrå gjorde att livsandarna åter väcktes till liv och coronamörkret skingrades en smula …. en SKATTKISTA dök plötsligt fram i halvmörkret. Visserligen mest lik en flyttkartong… men snart upptäckte jag att det verkligen låg en skatt i kartongen.
Där fanns urklipp, brev från släkt och vänner, foton, dagböcker, barnteckningar, ordspråk och visdomsord, artiklar, skrifter och många andra spännande och bortglömda ting.
Min karantänvistelse var räddad! En helt ny värld öppnade sig.
Nu kunde brev, foton och minnen locka fram mitt innersta jag och försiktigt leda mig in på nya, lugnande tankespår.
Visst kunde tårarna komma när hälsningar från vänner som inte längre finns med dök upp men snart förbyttes nedstämdheten i tacksamheten över allt fint jag fått vara med om under årens lopp och när nästa fynd i min gömma visade underbara barnteckningar förbyttes tårarna snabbt i glädjetårar och ett leende.
Sedan dess har jag läst, bläddrat, påmints och drömt mig tillbaka och känt en stor tacksamhet och ödmjukhet.
Pandemin finns visserligen kvar men kvar finns också en kär make, underbara barn och barnbarn och vänner som snabbt kan nås via telefonen eller på en picknick ute i det gröna. Livet går vidare.
Jag är inte ensam, vi är många i samma båt och många har det SÅ mycket svårare än jag har det just nu.
Resan är inte slut än och ingen av oss vet vart den turbulenta färden tar oss men vägen dit kan förgyllas av en så enkel sak som en välfylld flyttkartong, en smula fantasi och ett öppet sinne.
Kanske möts vi en dag ute i det fria när dörrarna åter slås upp och vi kan andas frihet.
Då kan jag åter bära ner min skattkista och kanske hittar någon den längre fram, fäller en saknadens tår, stänger den gamla flyttkartongen och fortsätter söka sina egna äventyr och samla fler skatter..
Gunnel Lundquist
Varma hösthälsningar!
