Coronans år 2020
Jag är 65 år och bor på Frösön i Jämtland. Mitt första år som pensionär började väldigt bra. Jag är kristen och anser att jag Gud/Jesus/Anden till stöd och ledning i mitt liv.
2019 präglades en del av en behandling för prostatacancer. Sommarhalvåret var jag sjukskriven för cytostat-behandling, Jag blir aldrig av med cancern, men efter behandlingen har jag värden som en frisk person. Det blev en förberedelse för livet som pensionär. Jag var ju mycket hemma och jobbade bara deltid under hösten. Jag älskade mitt jobb på kundtjänsten i Krokoms kommun, men det började kännas jobbigt att vinterpendla, så det var ganska skönt med deltid. Jag funderade och frågade Gud ”När ska jag gå i pension?” Svaret blev ”Vid årsskiftet.” Jag hade funderat på att gå tidigare eller senare, men vem fick rätt om inte Gud. 1 jan blev jag pensionär och det var exakt rätt tid. Då hade jag tagit ut hälften av den semester som jag inte fick under sommaren, och resten i pengar. Jag blev ledig hela december.
Min fru och jag skulle åka på en kristen konferens i mars 2020. Den blev inställd p g a varningarna från Smittskyddmyndigheten. Tågbiljetterna använde vi till att hälsa på dottern i Vällingby. När vi kom hem hade Covid-ruschen börjat. Eftersom jag är i riskgrupp p g a cancern, var det praktiskt att inte behöva pendla till ett jobb längre. Min fru är förskollärare och har kämpat på och hållit sig frisk. Jag har också klarat mig bra.
Det visade sig att jag blivit pensionär i exakt rätt tid. Det är bra att lyssna på Gud, han vet. Det jag däremot saknar är resorna jag hade velat göra. Jag tycker om tåg och flyg, trots att jag är synskadad. Men man kan köra väldigt fina simulatorer i datorn och där hindrar inte synskadan. Jag spelar trummor i två nostalgiband. Bl a Reminders som kör 60-talspop och rock. Jodå det blev några PRO gig 2019, men nu är det stopp. Vi får hoppas på bättre tider i 2021.
Hemmalivet är skönt, men jag längtar att få spela, resa, och engagera mig, främst i EFS-kyrkan. Jag hoppas få träffa nya vänner i PRO och Visions pensionärer. Jag gillar England och Skottland och hoppas få komma dit igen.
Min hälsa och BMI blev bättre när jag för ett par år sen tillsammans med frun började med LCHF. Det tror jag ökade motståndskraften mot Covid och cancern. Vi gick båda ner i vikt och min fru slapp medicin för diabetes, eftersom blodsockret blev perfekt. Inga sockertoppar. Man kan fortsätta äta ganska normalt, men skippa ris, pasta, bröd och potatis. En god köttbit med béarnaisesås – perfekt. Hamburgare – visst, men inget bröd eller pommes frites. Julmaten? Inga problem. Inget dopp i grytan p g a bröd. Köttbullar gjorde vi själv. Fet julskinka – ekologisk. Rökt kött eller korv – det finns sorter som inte är smygsockrade. Kolla noga. Jag mår helt enkelt bra!
De digitala grupperna och gudstjänsterna ökade som alternativ, då jag stannade hemma från kyrkan. Jag medverkade själv i en digital andakt. Min favoritpräst finns i HTB-Church i London. Talböckerna för synskadade och e-böckerna från biblioteken gör att man inte behöver gå dit. Min fru handlar då det är mindre risk för henne. Dottern i Vållingby kan jag träffa via Messenger eller Facetime. Sonen kommer hit ibland, med säkert avstånd. Min fru har haft hemester med mig. Lite utflykter ibland. Nu ska vi med försiktighet våga fara till Umeå, där sonen ska bo. Kanske vi träffar svärmor bakom plexiglas på äldreboendet där.
2020 kommer nog att fortsätta under restriktioner. Jag tror inte på så många äventyr före årsskiftet. Jag tycker att både gamla och unga börjar bli lite väl oförsiktiga. Titta bara i köpcentrum, restauranter och badstränder. Det är inte över än.
Var försiktiga, kära PRO-syskon!!!
Bertil Persson